Fin bild från Purpose Tour i Nederländerna
Alva Wilssons Bieber-experience
Kön var en liten bit från självaste ingången till arenan, vilket gjorde så att vi inte ens fick något tak över huvudet, och när kön väl flyttades närmre arenan så fick vi sitta i en stentrappa istället. Så där satt vi, på en kall, hård trappa, i blåst (och ett tag spöregn!!) med en ynka filt.
Vi träffade dock ett par väldigt snälla tjejer framför oss som vi fick låna en madrass av att ligga på ett tag, vilka hjältar ♡.
Då vi inte heller hade med oss några regnponchos så fick vi köpa en varsin soppåse att ha på oss, såg ganska kul ut...
Vi bytte dessutom om + kissade i en offentlig buske då det var för lång kö till toan i macken bredvid...
Vi spelade kort, sjöng Justin låtar, sminkade oss, åt massa mat och gick lite småpromenader ibland för att fördröja tiden, men fan så kallt det var. Trots all denna väntan så kunde jag fortfarande inte få in i mitt huvud att vi faktiskt skulle se Justin Bieber + hade Golden Circle biljetter. Det var liksom för bra för att vara sant. Vi försökte få GC biljetter förra gången han var i Sverige också men lyckades inte så vi fick istället A-sektion sittplatser istället, men denna gång lyckades vi äntligen! Men jag kunde som sagt inte fatta det, jag satt bara där utanför arenan och var inte ens nervös. När klockan började närma sig 17.30 så trängde sig flera stycken. Det kom folk som bara varit där i några minuter och ställde sig framför oss som varit där i minst 10 timmar... Kösystemet spårade till slut ur så våra siffror på händerna spelade inte längre någon roll, supertråkigt.
Men vi lyckades ändå komma nära scenen, med bara tre personer framför oss!!!!!!
Nu började nervositeten komma och hjärtat slog fort, men jag förstod fortfarande inte vad som faktiskt skulle ske. Förbanden uppträdde och var rätt bra, men precis som förra konserten så väntade jag bara på att dom kunde gå så Justin kunde kliva på. Tiden gick och till slut så var stunden inne. Lamporna släcktes och introt av Mark My Words startades. Det kändes som att tiden stannade till. All trötthet, hunger, kyla och irritation från dagens köande försvann helt. Det brutala trycket av folk i publiken försvann och dessutom allas skrik. Allting bara försvann för några sekunder, allt förutom Justin, som stod där - inte alls långt ifrån mig. Det skiljdes bara några få meter ifrån mig och min älskling, min Gud, min glädje sedan 2010. Det kändes overkligt och det kändes som att jag skulle svimma. Men jag hade lovat både mig själv och Rebecca att jag inte skulle svimma denna gång (då jag gjorde det efter hans förra vistelse).
Konserten fortsatte och blev dessutom bara bättre och bättre. Det kom flertals stunder då jag knappt kunde andas, inte bara pga trycket från publiken utan mest för att Justin många gånger stod och sjöng rakt ut mot oss, där jag stod, och jag flippa totalt. Jag tror att jag grät 99 % av hela konserten haha. Men det fanns så otroligt underbara människor runt om mig som hjälpte mig med andningen, fixade vatten från vakterna och frågade hur jag mådde, blev så glad, tack så himla mycket! Hela konserten var så fin, enligt mig mycket mer personlig än Believe konserten. Dessa låtar kom mer direkt från honom, från den han är. När han tog upp hela situationen som skedde i Norge och bad om ursäkt så ville jag bara upp och krama honom. Det gjorde så ont i hjärtat när han sa att han hellre hade uppskattat en fråga som "hur mår du?" istället för massa kameror rakt upp i ansiktet... Stackars, älskade Justin, han är ju trots allt bara en människa. Det blir lätt bortglömt ibland...
Jag tog nästan inga bilder alls under konserten, därav ett fjantigt collage med kassa bilder.
När Justin sedan var klar (tyvärr!!!) så fick jag stå kvar ett tag och bara hämta andan. När vi sedan lämnade arenan så gjorde vi det med både lycka och sorg i kroppen. Lycka för att en stor dröm precis hade gått i uppfyllelse men sorg för att det nu var över. Hela resan hem fortsatte att bestå av tårar och när jag till slut la mig i sängen vid klockan 3 så somnade jag nästan direkt. Dagen därpå var otroligt känslomässig, på något konstigt sett så kändes det som ett avslut på någonting. Jag vet inte om någon annan som läser detta kanske kan relatera? Men jag hade sett fram emot den här dagen så sjukt länge och därför kändes det typ tomt när det till slut var över... Jag vill bara dit igen. Och stå där, med Justin precis framför mig, med massa fina beliebers runtom mig och höra hans låtar spelas med oss andra i kör. Så mycket kärlek. Helt oslagbart. Oförglömligt.
Purpose Tour: Antwerpen, Belgium (5 okt)
Aftonbladet och Expressens betyg
Flest delade minnen från en & samma konsert
Tove Lenartssons Bieber-experience
Jag hade köpt biljetter till Norge konserten den 23/9, och båda Sverige konserterna, alla 3 var sittplatser.
Efter flera år av väntan skulle jag äntligen få se Justin!!! Jag och min mamma åkte bilen till Oslo på fredagen efter skolan. Allt gick smidigt och konserten var fantastisk, vi hade sidosikt så vi såg liksom in lite backstage, kunde se när de gjorde ducks ducks. Jag visste ju att jag skulle gå 6 dagar senare i Stockholm och jag var så glad för det.
Men jag visste också att jag skulle vara ännu längre bort då än vad jag var nu. Min mamma sa när jag köpte biljetterna att jag inte fick köpa golden just för att jag är ensam, har ingen kompis som skulle vilja köa flera timmar för att se Justin. Jag och mamma hade observerat att i PIT så var det lugnt och inte så trångt som i golden, då bestämde jag mig för att jag SKA komma närmre Justin, oavsett vad som krävdes. Lördag morgon började jag leta på internet folk som sålde PIT biljetter till den 30:onde. Ingen lycka, men sedan från ingenstans ser jag en annons på blocket att en tjej säljer 2 st PIT till den 30:onde för orginal pris(2100kr). Jag tar kontakt med henne och vi skriver lite fram och tillbaka, jag behövde ju bara 1 biljett och hon sålde 2 men hon sa att det gick att bara köpa 1. Så jag och min mamma slog till, hon skulle maila biljetterna efter hon fått sina pengar. Det gick 40 minuter, KAN NI TÄNKA ER DEN PANIKEN, det var helt tyst. Tillslut fick vi ett mail där biljetten kom, det jag såg då var att båda hennes biljetter var med, jag tror hon insåg att hon inte bara kunde sälja 1 eftersom de satt ihop i ett mail. NU HADE JAG EN PIT BILJETT(var dock inte 100% säker om den var äkta eftersom mina egna biljetter hade jag fått i fysisk form på posten), ringde till AXS och dom kunde bekräfta att det fanns en bokning med det bokningsnummret men dom kunde inte säga vad det var och i vilket namn.
Men dom sa att orginal köparen har alltid rätt att kunna göra biljetten ogiltig. Då fick jag en klump i magen. Men men, torsdag vid 13 åkte jag och min mamma upp till Stockholm, vi var helt borta när vi kom fram, hade ingen aning vart vi skulle och det var folk överallt. Vi kom till hotellet och hade bråttom till konserten, jag träffade på två tjejer från min gamla klass och vi bytte runt lite med biljetter så jag gick med dom 2 tjejerna och våra mammor gick tillsammans haha. Jag filmade inte något utan jag bara stod och njöt och tog in Justins närvaro och röst. Nu kom då den stora dagen, jag skulle kanske få stå i PIT och vara 1 meter ifrån den människa som jag älskar mest av allt. Jag dök upp ensam vid entre J vid kanske 13, insläppet var 17:30. I början var det lite stelt när alla satt där med någon och jag var där ensam, sedan började jag prata med några jättetrevliga tjejer från samma stad som mig och några fler från hela Sverige haha. Vi hade fått nummer på händerna i den ordningen vi kom dit vid entren. Vid 16:30 börjar en vakt ropa att vi ska ställa oss i ett prydligt led, spelar ingen roll om man hade J eller B pit, ingen brydde sig om kö systemet, det handlade om att käka eller bli käkad. Han vakten hade inte så mycket koll, efter dom visiterat kanske 10 personer och de hade sprungit till själva dörren till arenan så kommer det en engelsktalande tjej( förmodligen från produktionen) '' STOP LETTING PEOPLE IN, WE ARENT READY, EVERYONE STOP, DONT MOVE). Han vakten fick nog mycket skit efter det haha, sen blev vi iallafall visiterade och fick ställa oss i två led, J i ett och B i ett. Där blåste det som fan, alla frös ihjäl, händerna var blåa och alla skakade tänder. Det var så jävla kallt. Efter 1 timme i den kön så öppnade de dörrarna för att skanna våra biljetter och ge oss band. Jag kunde inte andas, nu skulle jag få veta om biljetten var fake eller äkta. När hon tanten skulle bippa biljetten höll jag andan, DEN VISADE GRÖNT!!!! Ett glädje rus kom över mig och jag fick tårar i ögonen, sen fick vi banden och vi sprang upp för trappan genom hela arenan, vakterna sa till oss att ta det lugnt, vi kom in i PIT och det va såååå coolt.
Det stod vakter i PIT så vi pratade med dom och det var jätteroligt. Där var vi i 2 timmar innan Mic Lowery kom ut, sen The Knocks och sen Justin. Har aldrig varit så lycklig under de timmarna. Jag rörde Justins hand, fick ögonkontakt och han var bara så himla fin att kolla på. När han sjöng Purpose bröt jag ihop, alla dessa år som jag varit en Belieber, fått så mycket hat, hur alla gav mig så mycket skit under 2014, hur mycket Justin betyder för mig & hur mycket jag älskar honom. All kom som en våg och jag bröt ihop, min puls var nog så hög så man kunde höra den. Jag njöt varenda sekund av det och jag är så tacksam för att jag har fått uppleva detta, jag kommer aldrig glömma. Shoutout till tjejen jag köpte biljetten av, den var äkta!! Haha lite roligt var det också att Linn Ahlborg och Anna Olander var i min PIT.
My bieber experience - Elvira
Purpose Tour till Oceanien!
Purpose Tour: Köpenhamn
Slut på Sverigekonserterna
Purpose Tour: Stockholm, DAY 1 (29 sept)
Dag ett!
Video: Let Me Love You live i Finland igår
Vädret för er som ska köa
/Elvira
Sista påminnelsen om skyltar
Purpose Tour: Helsingfors (26 september)
Så bra är Purpose Tour
Surrealistiskt
Så var Justin Biebers norgebesök - i detalj
Skyltar uppdatering
Den ska hållas upp under life is worth living (rätta mig om jag har fel)