Category: Novell - All that matters | 2014-08-12 | 19:30:00

Kapitel 10 - One second, one misstake

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för den sega novelluppdateringen. Jag har varit sjuk en längre tid och varje gång jag mått bättre har jag lyckats dragit på mig en annan sjukdom! Men här kommer kapitel 10, bättre sent än aldrig! /Ida
 

P R E V I O U S
Justin ser på mig, stryker mig över kinden och säger:
- Du kommer klara det här. Du är stark, du har Emmy, Ellen, Caroline och så har du framför allt mig. Jag kommer vara med dig, varje steg du tar mot din tillfrisknad. Har aldrig känt som jag känner för dig, för någon annan, någonsin! Alice, du är allt jag drömt om och du är nog den starkaste människa jag mött. Så du kommer klara det!
Jag ler med tårar i ögonen mot Justin och kysser honom.
- Justin, jag tycker om dig så himla mycket.
Han ler mot mig. - Sååå.. det är alltså du och jag på riktigt nu?
Jag skrattar till lite och nickar. - Absolut!


 
De senaste dagarna har rullat på fort och nu är det redan sista dagen av lovet. Under dessa dagar har det varit alldeles för varmt för att orka göra något och därför har vi bara legat på stranden och ätit den mest lättlagade rätt vi kommit på vid måltider. 
 
Idag är det svalare och vi är i full gång och packar ihop och städar ut ur stugan. Några håller på med att göra lunch, några städar på gården, några dammsuger och torkar golv och några tar emot väskor och packar in i bilarna. Justin och jag packar ihop i rummet och han räcker mig sakerna medan jag sitter i sängen och packar i både hans och min väska. Justin är klar i sin byrå och går mot min men stannar sedan upp och kommer fram till sängen. Han putar med läpparna och visar att han vill ha en puss. Jag ler emot honom och sträcker mig så att vi kan pussas. Han pussar mig några gånger och sedan böjer han sig ner och tar fram en gitarr under sängen. 
- Spelar du gitarr? Varför har du inte sagt det?!
- Ehm.. Börjar Justin, men jag hinner avbryta honom:
- Spela något för mig?
Han skrattar åt hur ivrig jag blev och säger:
- Jag kan lova dig en sak istället.
- Vadå?
- Du kan få höra mig både sjunga och spela när jag skrivit klart en låt. Okej?
Jag reser mig upp ur sängen och går rakt in i hans famn, hans armar omsluter mig och hans doft gör så min kropp fylls av fjärilar.
Det blir bra. 
 
När allt är packat och klart låser Ryan huset och kliver ner för trappan samtidigt som han ser på oss andra som står och pratar med varandra. 
- Kör vi killbil och tjejbil hem också? Eller ska någon byta plats? Frågar han.
Efter lite om och men får vi äntligen till det och istället för att köra min egna bil hem hamnar jag i Justins bil i framsätet bredvid honom. I bak sitter tre killar, varav en av dem är Ryan. Min bil kör Emmy och i den sitter Caroline och tre killar till. Ellen hamnar i den sista bilen med resten av gänget och alla är till slut nöjd med platserna och vi kan börja rulla hemåt. I bilen pratar killarna i bak med varandra om något tv-spel och Justin krånglar med mobilen samtidigt som han kör för att byta låt till en artist vi pratat om. Till slut ger han upp och sätter på en annan låt och lägger ner mobilen igen. 
- Jag visar när jag kan leta ordentligt efter den, utan att behöva tänka på att köra bilen rätt också. Säger han och ler emot mig.
- Du kan få leta ikväll, hos mig. Jag är ensam hemma och jag tänkte att du kunde.. sova över?
Justin flinar. - Hell yeah! 
Jag skrattar åt hans svar och skakar på huvudet. - Knäppskalle! 
Nästa låt börjar spela och när alla hör att det är on top of the world  med imagine dragons börjar vi sjunga med. Jag känner mig lyckligt lottad och glad över flytten till förorten, utan den hade jag inte suttit här, med min underbara nyblivna pojkvän och hans fantastiska vänner. Glädjen i kroppen går inte att beskriva, det är som något bubblar inom mig och jag  är lycklig från topp till tå. 
 
Lyckan avslutas snabbt när Ryan skriker för full hals i baksätet:
- JUSTIN SE UPP! 
Vi alla vänder blicken mot höger sida dit Ryan pekar och ser hur lastbilen, som en annan bil kört in i är påväg rakt emot oss. Justin kämpar med allt han har, men vi kommer inte undan.
 
Justins Perspektiv
 
Hjärtat bultar hårt i mitt bröst samtidigt som om mina rörelser känns som slow motion. Jag vänder mitt bultande huvud emot Alice håll och ser på henne där hon ligger, medvetslös. Utan att förstå vad som händer ser jag mig om i bilen och ser hur Ryan rör på munnen och försöker få kontakt med mig samtidigt som han försöker väcka både Tyler och Alice. Huvudet bultar och jag kan inte alls höra vad Ryan försöker säga mig, allt jag ser är hur han mimar och även de känns som i slow motion. Ögonlocken blir tyngre och snart är det helt svart. 
 
Emmys Perspektiv (bilen bakom Justins)
 
Jag tvärbromsar och alla i bilen kastas framåt men bilbältet stoppar dem. Vi rusar ut ur bilen för att sedan springa för allt vi har till Justins bil. Killarna försöker bryta upp dörrarna som slagit i lastbilen en gång till innan bilen sedan kastats upp i luften när lastbilen kört in i bakändan av bilen. Hjärtat bultar och det känns som det ska kastas ut ur kroppen på mig medan jag ringer efter ambulans och all hjälp vi kan få. Det dröjer inte länge innan ambulansen anländer och vid den tidpunkten har killarna lyckats bryta upp de två dörrarna på högra sidan och fått kontakt med två av killarna i baksätet, men de har sagt att både Justin och Alice är medvetslösa. Ambulansmännen tar över och tar försiktigt ut Alice och Tyler som tagit emot smällen hårdast, de skjutsas iväg mot sjukhuset på en gång. Vi andra sätter oss i bilarna och åker efter, medan ambulanspersonalen på plats tar hand om Justin som fortfarande är medvetslös och Ryan och Alex får hjälp att tvätta rent de små sår de har på kroppen. 
 
Adrenalinet har fortfarande inte lämnat kroppen när vi kommer fram till sjukhuset och hjärtat slår hårt. Vi samlas i ett väntrum och får inte höra något alls om vad som händer, vi ser läkare springa ut och in hela tiden och snart rullas även Justin, Ryan och Alex in på sjukhuset. Till slut kommer en sköterska och en polis fram och frågar om någon kan berätta vad som hänt. Vi hjälps åt att berätta varje detalj vi såg och minns. När det är klart ber de om föräldrars telefonnummer och sedan säger sköterskan att hon återkommer med en uppdatering om en stund.
 
3 timmar senare. 
 
Våra föräldrar droppar in en efter en och många väljer att åka hem istället för att vänta här.  Min mamma anländer samtidigt som Pattie, Justins mamma och båda ser lika förtvivlade och oroliga ut. Mamma omfamnar mig hårt och Pattie ser förvirrat runt om efter Justin. Det skär i hjärtat av att se hennes ängsliga blick. Jag släpper taget om mamma och går fram till henne.
- Pattie.. Justin körde bilen som blev påkörd och.. han ligger just nu medvetslös i det rummet. Säger jag med gråten i halsen samtidigt som jag pekar emot rummet. 
- Tack Emmy.. Säger hon och försvinner iväg.
Mamma lägger handen på min axel och frågar om jag vill åka hem. Jag skakar på huvudet.
- Mamma, jag är den enda av tjejerna kvar och Alice föräldrar är långt härifrån. Jag behöver stanna med henne.
- Okej, då stannar vi.
 
 
 
 
Postat av: Tussan

hur gick det teen award

2014-08-12 @ 23:57:00

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar: