Category: Intervjuer | 2012-06-17 | 23:09:52
Justins intervju med Zeit Magazine:
ZEITmagazin: Mr Bieber, du sa en gång att många människor hatar tanken på att hata Justin Bieber, innan de lyssnade på din musik. Vad menar du med detta?
Justin Bieber: Jag är egentligen misstänkt för att vara en marionett i samband med en skivbolag manager. En söt docka med konstruerad identitet. Jag är en slumpmässig engångs produkt. En marionett kan du döpa och programera några hits, och att små flickor kan hälla sina fickpengar ner i avloppet för mig.
ZEITmagazin: Hur vet du att du inte en marionett?
Bieber: Eftersom jag vet vad jag kan göra. Många människor tror att allt faller i min famn. Jag vill inte låta förgäves, men jag vet att jag ser ganska bra ut och en hel del av männsikor gillar mig för det. Men det är naturligtvis sant att jag sjunger från mitt minne och att jag började sedan jag var ett litet barn. Jag vill inte få det att låta som storhetsvansinne. Jag vill bara behandlas väl.
ZEITmagazin: Den 1 mars fyllde du 18 år. Var det en speciell födelsedag för dig?
Bieber: Det var en riktigt speciell dag i mitt liv - som för andra tonåringar också. För att vara full-åldern innebär inte bara att njuta av en hel del friheter, du bär också mer ansvar. Det känns bra att vara 18. Jag älskar det!
ZEITmagazin: Är det för en tonåring-poster-boy, som du, en existentiell fråga om att hitta det rätta ögonblicket för att bli vuxen?
Bieber: Absolut, därför måste jag se till att jag inte gör några obetänkta steg. För att uppnå en balans mellan säkerhet och risk är en utmaning för mig
ZEITmagazin: Hur känns det att vara i vuxen ålder, medan en miljon människor tittar på dig?
Bieber: Det gör det inte lättare. Den offentliga tycker att allt i mitt liv måste vara perfekt - vilket är en illusion. Men denna illusion är en del av mitt jobb.
ZEITmagazin: Du var tvungen att hoppa av skolan, eller hur?
Bieber: Ja. Det var ett riktigt svårt beslut. Men det var inte möjligt att rymma ett antal saker under de senaste två åren. Men jag tog examen precis, proven var två veckor sedan. Under den senaste månaden har en personlig lärare rest över hela världen med mig. Det fanns ingen hjälp för det, men efter allt har jag en highschool examen. Du kan inte föreställa dig hur stolt mamma var.
ZEITmagazin: Du är ett fan av boxning eller hur?
Bieber: Ja, jag verkligen älskar boxning!
ZEITmagazin: För att du måste ta det och diska ut det som en popstjärna, för att vinna?
Bieber: Ja, det kan du jämföra med. I min karriär har jag fattat beslut snabb, några av dem innebar seger och förlust beroende av. Jag måste få veta, när jag ska hålla mig själv tillbaka och när jag ska gå fullt ut. Som en boxare måste jag vara uppmärksam på min säkerhetskopia. Jag kan inte visa någon svaghet, eftersom någon annan kommer att slå mig ner då.
ZEITmagazin: Vad gillar du mest med boxning?
Bieber: Aggressiviteten. Viljan att uppnå seger. Den passionen. Den populära boxare utmärker sig genom att arbeta mer än de flesta övriga. Att de offrar mer.
ZEITmagazin: Är du atletisk?
Bieber: Jag hatar att förlora mot någon. Jag spelade en hel del fotboll när jag var yngre och efter varje förlust var jag tvungen att gråta. Inget som gör mig stolt precis. Men jag kan bara inte stå faktum att förlora. Men efter tiden har jag lärt mig att ta mig samman. Det måste vara en del av att förvärva vuxenlivet.
ZEITmagazin: Du kom fram i ljuset när din stolta mamma lade upp videos på youtube. Så du är skyldig din karriär till internet, eller hur?
Bieber: Ja, förmodligen. Utan youtube skulle vi inte ha det här samtalet. Konstigt fantasi, men absolut sant.
ZEITmagazin: Men du twittrar själv, har jag rätt?
Bieber: Jag twittrar nonstop. Det stämmer. Ingen bluff.
ZEITmagazin: Hur länge kan du klara dig utan internet?
Bieber: några minuter. Inte längre!
ZEITmagazin: Googlar du dig själv?
Bieber: Nej, jag har tillgång. Men jag har google-alert på min smartphone. Jag är alltid uppdaterade om mig själv.
ZEITmagazin: Kommer du fortfarande ihåg när du gav din första autograf?
Bieber: Ja, det gör jag. Det var i Stratford, Ontario, där jag växte upp. Jag var 8 år gammal och spelade gitarr i gatu hörnet. Jag spelade där regelbundet, för att tjäna lite mer pengar. Min mamma hade inte mycket pengar. Och en dag kom slumpmässigt en tjej fram och sa till mig: "Du kommer bli känd en dag. Jag säger dig. Kan jag få en autograf, tack? "
ZEITmagazin: Vilken typ av låtar brukade du sjunga?
Bieber: Valfritt antal saker jag gillade, till exempel sånger av Usher och Justin Timberlake. Min mor eller morfar gick med mig och ibland gick jag ensam. En dag tjänade jag cirka 3000 dollar inom några veckor. Detta var en förmögenhet för min familj. Jag tog min familj till Disneyland. Det var vår första semester någonsin!
ZEITmagazin: Känner du dig underskattad?
ZEITmagazin: Känner du dig underskattad?
Bieber: Vad jag än må vara: Jag är inte en utbytbar produkt! Jag var tvungen att ta en massa, därför är jag på vakt. Det är mer som en konflikt för mig att bli accepterad.
