Justin Drew Bieber SWE - Sveriges största blogg om Justin Bieber!

Jag åkte till Stockholm redan på lördagen, eftersom jag bor i Karlstad och har en moster som bor där. Jag var som ett asplöv hela lördagen, och hade Justin i lurarna i princip hela tiden.

 

På söndagen tog jag och mamma bussen in till stan för att gå till Grand Hotel. Det var heeelt kaotiskt där utanför, men man fick lite försmak för vad som skulle komma dagen därpå. Alla sjöng JB-låtar och folk skrek, grät och svimmade. Dock kom det aldrig någon Justin, haha.

 

06:30 den 22 april satte jag mig i bilen för att åka ut till Globen. När vi kom fram var det lite kaosartat, eftersom jag inte riktigt visste vart jag skulle. De andra jag skulle gå med var redan där, så jag fick leta upp dem. Sedan började en lång tid av väntan, väntan och väntan. Det var mycke tjafs i GC kön (hade Golde Circle) eftersom kösystemet inte var det bästa. Insläppet var inte förrän halv 6, så vi väntade i nästan 12 timmar.

 

 

Redan vid klockan 4 började folk packa ihop sina saker och trycka på framåt för att komma så långt fram som möjligt. Vi stod i nästan en och en halv timme som ihoptryckta sillar. Det var varmt, man hade ätit dåligt, och man hade fått dåligt med sömn. Redan då började folk svimma. Justins turnébussar åkte förbi och alla skrek som galna, och det var en fantastisk stämning. Allt var så häftigt, alla var så förväntansfulla. 

 

Vid halv 6 öppnades dörrarna, och om trycket var stort innan, blev det nu enormt. Det var bara att försöka hålla sig på benen och hänga med och komma framåt så fort som möjligt. Väl innanför dörrarna sprang vi in i arenan.

Vi hamnade ca 2 meter ifrån scenen, och när jag satte mig ner på golvet bröt jag ihop. Jag var så glad över att jag äntligen var där, och om ca 3-4 timmar skulle Justin stå här framför mig. Den vetskapen var för stor och för fantastisk för att kunna ta in. 

Stämningen var otrolig där inne.

 

Vid halv 8 kom The Foo ut på scenen. 4 stycket jättesöta och duktiga killar. Riktigt häftigt att vara förband till Justin Bieber. Fast mina tankar var just då ''Kan dom inte sluta snart så Justin kan komma ut på scenen...'' Haha. Killarna körde tre låtar, och dom var underhållane, och jag var om möjligt ännu mer förväntasfull inför Justin.

 

Efter ännu några timmars väntande (strax efter 9) small det till och alla ljus och lampor tändes och riktades ut mot scenen. Alla skrek till för att de blev rädda, men på storbilden räknades en klocka ner från 10 minuter. Om 10 minuter skulle Justin komma utflygandes.

Varje gång det hade gått en minut skrek alla, och jag visste knappt vad jag skulle ta mig till.

 

Det ögonblicket när jag först fick se Justin var ofattbar. Jag trodde inte det va han. Jag trodde det var en docka, han såg inte riktig ut. Han var FÖR perfekt. Min ängel. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag skrek och grät, men ändå kändes det inte nog för att beskriva mina känslor jag kände i min kropp. Jag fick inte ut allt jag kände. 

 

Resten av konserten var helt underbar. Justin är a truly entertainer, och den tiden han stod på scenen var de bästa som hänt i mitt liv. Jag har aldrig varit så lycklig som jag var då. Jag hade äntligen fått uppleva min förebild, min idol och min stora dyrkan. Min kärlek och hängivenhet till honom är obeskrivlig, och att få se uppleva honom... Den känslan går inte att beskriva. 

 

Jag tror att många av er som var på believe tour någon utav dagarna känner igen sig i det jag skriver, inte sant? Han är världens bästa.